Det fruktansvärda skoldådet i Fagersta är det sjätte skoldådet under 2020-talet som utförts av högerextrema män och pojkar. Gärningsmännen har alla varit del av högerextrema och nazistiska nätmiljöer, där man lär sig glorifiera våld, hat och empatilöshet. Vad som i varje enskilt fall utlöst massakern, eller hur det står till med gärningsmännens mentala hälsa, är inte det viktiga. Den rasistiska våldsideologin bär ändå alltid ansvaret för att ha format dessa mäns människosyn, odlat deras hat, och tränat bort deras empatiska förmåga.
Normaliseringen av rasism och islamofobi i samhället överlag gör det också lättare för de mest extrema grupperna att rekrytera unga män. Normaliseringen gör att det blir naturligt och okontroversiellt att söka sig till högerextrema sammanhang. Att höra extrem nazistisk retorik får inte längre varningsklockorna i huvudet att ringa i tid, eftersom exakt samma hat, med olika retoriska anpassningar, yttras dagligen från samhällets alla hörn och kanter. Från slaskbloggar till ledarsidor, från sociala medier till public service, och hela vägen upp till ministrar och riksdagens talarstol – överallt ser vi samma världsbild, samma tankegångar, samma ideologier och samma hat. Och när rasism på detta sätt normaliseras tappar vårt samhälle alla sina försvarsmekanismer även mot de mest extrema nazisternas rekryteringar till sin våldsideologi.
Därför är den viktiga slutsatsen att dra från alla dessa fruktansvärda skoldåd denna: Rasism dödar. Från socialdemokraternas migrationspolitik, till Tidö-regeringens kriminalpoltiik och SDs antimuslimska hatkampanjer – alla är de trappsteg på vägen till såväl den senaste skolmassakern som den nästa som vi har att vänta. För så länge rasismen är norm är det enbart en tidsfråga innan nästa massaker händer, och nästa, och nästa, och nästa.
Rasism dödar.