






Valet är över. Förändringen i riksdagsmandat är minimal, men ser ut att leda till en ny regering. Vi är glada att slippa Tidö-fascisternas regering, men vi är inte särskilt hoppfulla om dess ersättare, oavsett vilka det blir.
Valresultatet måste bli en väckarklocka för alla som vill se ett annat samhälle. Vi har sett vår regering stödja ett livesänt och ofattbart brutalt folkmord. Sveriges redan värdelösa klimatpolitik omvändes till aktiv klimatförstörelse. Välfärden fortsatte nedmonteras. Rasismen blev ytterligare normaliserad, utropad av ministrar, inskriven i lagar och manifesterad i skolmassakrar.
Detta kulminerade i att de rödgröna partierna växte med en halv procentenhet i riksdagsvalet.
Vad mer behöver vi se, innan vi fattar att riksdagsvänstern inte förmår göra något som helst motstånd mot fascismens framfart? Allt de utlovar är att fortsätta långsammare i samma riktning, och det står ännu oklart ifall de ens kommer få chansen att göra det.
Ett regeringsskifte är synnerligen välkommet, men detta var ingen valseger för vänstern, antifascismen eller mänskligheten.
Vi som utgör ett faktiskt motstånd måste organisera oss, vi måste samarbeta, och vi måste ta fram gemensamma strategier.
Valet är över, men kampen fortsätter. Länge leve motståndet!